Bussa elever: Bussning av elever leder alltid fel
Bussa elever:
Startsida - Nyheter
Kvotering av vissa innebär nämligen diskriminering av andra, skriver Christian Carlsson. Sverige har blivit alltmer segregerat på grund av stor invandring och misslyckad integration. Bostadssegregationen leder också till en omfattande skolsegregation. I vissa bostadsområden finns exempel på skolor där så många som 94 procent av eleverna har föräldrar med utländsk bakgrund. Där finns endast enstaka barn som har svenska som modersmål. I alltfler stadsdelar och kommuner larmas dessutom om att språkkunskaperna även brister bland skolpersonalen. Svensk skola står inför stora utmaningar. Varje barn i varje bostadsområde behöver få chansen att lyckas i skolan, så att de i framtiden kan få ett jobb och bli en del av det svenska samhället. Fokus behöver därför vara att skapa förutsättningar för att alla skolor ska vara bra skolor — med skickliga lärare som håller ordning i klassen, möjlighet att läsa läxor i skolan och engagerade föräldrar som tar sitt så viktiga föräldraansvar.
Föräldrar rasar när skolbarn bussas i integrationsprojekt: ”Experiment med tioåringar”
Uppdaterad: 17 nov , En kraftig debatt har blossat upp kring politiken i Sandvikens kommun. Den styrande koalitionen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna med stöd av Vänsterpartiet planerar i ett nytt integrationsprojekt en omfattande förflyttning av elever. Den politiska planen är att mellanstadiet ÅK från Västanbyns skola, beläget i ett klassiskt svenskt villaområde strax utanför Sandviken, ska läggas ned och eleverna flyttas till Murgårdsskolan som i stället görs om till en mellan- och högstadieskola Denna skola ligger i ett mer utsatt område. Enligt en rapport från Sandvikens kommun har Murgårdsskolan låga kunskapsresultat men ekonomiska insatser har inte löst problemen. Strukturbidraget på Murgårdsskolan ligger enligt rapporten på 30 kronor per elev medan Västanbyns skola får 6 kronor per elev. Integrationsprojektet välkomnas av rektorn på Murgårdsskolan, Sara Molnå, som menar att det inte fungerar att bara ösa på med mer pengar utan att problemet är att eleverna har svårt för det svenska språket.
Även om en majoritet av föräldrarna enligt studier är för en likvärdig och mångkulturell skola, tenderar de att placera sina barn i skolor där elevernas bakgrund liknar de egna barnens. Går det att minska segregationen genom att aktivt styra var elever ska gå i skola? Svaret från en fallstudie av en medelstor svensk kommun är ja. Efter ett politiskt beslut organiserade den studerade kommunen om sina skolor. Elever som tidigare hade gått i förskoleklass upp till sexan i en skola nära sin bostad, fick efter omorganisationen istället gå på en av två lågstadieskolor och därefter i en gemensam mellanstadieskola. Följden blev att eleverna någon gång under sin skoltid fick åka buss till en skola som ligger längre bort från där de bor, och gå med elever med mer varierad bakgrund än tidigare. Förändringen hade väckt protester bland föräldrar. Kritikerna av omorganisationen förutspådde stök och försämrade skolprestationer. Men en fallstudie från Stockholms universitet som undersökt tiden — visar på positiva resultat: De flesta elever som gått i så kallad integrerad skolform umgås i hög grad med elever med annan etnisk bakgrund än de själva.
Ibn Rushd är bara toppen på isberget Malin Lernfelt Samma tankebanor hittar man hos Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Sernhede är en av landets mest erfarna forskare kring utanförskap och barn och unga i förortsmiljöer. Han menar att de politiker som fattar beslut om att bussa barn börjar i fel ände och inte går till botten med de verkliga problemen, nämligen boendesegregationen och svårigheterna för många vuxna människor att hitta jobb och en plats i tillvaron. Han varnar för att det tvärtom kan vara skadligt att stänga skolor och flytta barn på det här sättet. När man lägger ned och skickar iväg barnen ser man inte till den viktiga roll skolan har lokalt. De är den mest konkreta representanten för det svenska välfärdssamhället. En plats där unga känner sig trygga och ingår i ett socialt sammanhang. För många barn i utanförskapsområden är skolan också ett andrum från situationen hemma. De som arbetar där vet vad det är för svårigheter många barn lever med.