Runor sverige: runskrift vikingatiden
Urnordiska runor
Från Wikipedia Saleby kyrkklocka i Västergötland, med ristade runor. Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. De äldsta runfynden härrör från det sena talet e. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom i Norden på —talet ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll — i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på talet. Runorna fick också en renässans på talet genom bland annat Johannes Bureus som tryckte en lärobok med runor för svenskt skolbruk. Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden — några också i Finland, nära den svenskspråkiga byn Vörå i Österbotten — som utanför, men än så länge med undantag för dalruneinskrifterna , samlas i Samnordisk runtextdatabas. Runfynd har gjorts från Sydeuropa ända upp till Lappland och Ryssland, men förekommer rikast inom Mälardalens runstenar.
Runor sverige:
Runor översättning
Runor Runorna skapades någon gång runt e kr, troligen med det latinska alfabetet som förebild. De troddes vara en gåva från Oden. En runa kallas också stav, den består i regel av ett lodrätt streck — huvudstaven — från vilket ett eller flera snedställda streck utgår — bistaven. Ursprungligen skapades runorna för att ristas i trä, ofta bok, därav kommer ordet bokstav som används än i dag. Meddelanden, kom-i-håg-lappar etc gjordes alla i trä, därför har inte mycket av vardaglig skrift bevarats. Runstenar är alltså inte alls representativa för runanvändandet. Ursprungligen brukades runorna av alla germanfolk, således inte bara av skandinaver, utan även holländare, engelsmän, tyskar och goter. Det var dock i Skandinavien som runorna användes och utvecklades mest. Framför allt i Sverige användes runorna länge, långt in i medeltiden var de i bruk hos gemene man. I Älvdalen använde man runor långt in på talet och ännu under tidigt tal fanns där äldre människor som kunde läsa och skriva runor.
Södermanländsk runsten. Runor Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben eller sten. De äldsta runristningarna i Norden är från början av vår tideräkning i Sverige från talet och är ristade med ett äldre runalfabet som hade 24 runtecken. Dessa äldre skrivtecken kallas ibland för urnordiska runor eftersom språket som talades i Norden vid den här tiden ca e. Kr brukar kallas urnordiska. Runraden kallas "futhark". Varje runa har ett namn och runraden är uppkallad efter de sex första runorna. Futharken har därmed fått sitt namn på samma sätt som alfabetet , efter de första skrivtecknen i alfabetet grekerna kallade A och B för Alfa och Beta. Varje runa har ett namn och hela runraden kallas futhark. Runraden - alfabetet - såg annorlunda ut i de olika länderna i Norden. Ibland kunde skillnaderna vara stora. I början av vikingatiden började en nyare form av runskrift tränga undan många av de urnordiska runorna.
Sök De första runorna Runorna var den första skriften i Skandinavien. De skapades redan under det första århundradet efter vår tideräknings början. När de vikingatida runstenarna höggs hade runorna alltså funnits i nästan tusen år. Inspirationen till runskriften kom främst från det romerska alfabetet. Att runorna gjordes kantiga var för att de var avsedda att ristas i trä och på andra hårda material. Det kan dessutom ha varit ett sätt att markera att det här var något eget som skilde sig från de romerska, runda bokstäverna. Från början fanns 24 tecken att välja mellan men till vikingatiden hade runraden minskats till 16 runor. De äldsta bevarade runinskrifterna finns på olika föremål, framförallt från och talen. De brukar bestå av ett eller ett par ord och anger ofta namnet på föremålets ägare eller på den person som har tillverkat inskriften. Speciella föremål kunde också ha egna namn som skrevs med runor. Från Mos i Stenkyrka på Gotland finns till exempel en spjutspets med inskriften gaois.