Postsekulärt samhälle: sekulariserat samhälle
Vardag i det postsekulära samhället
Vem får knacka på? Det har under lång tid talats om att vi under talet levde i sekulariseringens tidsålder. Anders Bäckström beskriver i sin artikel en parallell utveckling som går i motsatt riktning, där religionen i allt högre grad blir en del av det offentliga sociala och politiska samhällslivet. Det upprepas ofta att vi lever i en tid, som präglas av osäkra identiteter och föreställningar om utveckling men också om vad religion är. Religionen både försvinner och kommer tillbaka samtidigt på ett motstridigt sätt. Det finns också antaganden om att talet var sekulariseringens tid och att talet kommer att bli religionens tid. Men då handlar det inte om en återgång till talets förmoderna sammanlänkning mellan stat och religion utan snarare om en framtid där religiösa röster integreras med en pluralistisk världsordning som överskrider talets dualism mellan det religiösa och det sekulära. Jag skall argumentera för att en sådan modererad uppfattning skulle kunna kallas för postsekulär.
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis. Vardag i det postsekulära samhället Foto: Mostphotos Profil I korthet Nyhetsbrev Lästid 20 min Skärmläsarvänlig I korthet Religion har varit närvarande i svensk politik de senaste åren, genom diskussioner om extremism, parallellsamhällen, omskärelse och religiös klädsel. Under våren har frågan fått ännu större aktualitet i debatter om religiösa friskolor, bidrag till trossamfund och böneutrop. Grundfrågan om religionens vara eller icke vara handlar om huruvida man anser att den enar eller splittrar samhället. Debatten blir ofta hetsig eftersom den rör värderingsfrågor, men också svepande eftersom alla uttryck för religion klumpas samman. Det vi upplever nu kan ses som det svenska samhällets övergång från sekulärt till postsekulärt. Det postsekulära tillståndet bygger på insikten att religion är här för att stanna, och att både sekulära och religiösa människor har värderingar som inte kan beläggas strikt vetenskapligt.
Sekularisering betyder
Konfessionell undervisning i sekulär kontext Konfessionell undervisning i sekulär kontext Undervisning är ett nyckelbegrepp inom alla religioner. Utan kunskap om den egna tron finns ingen som kan ta vid när äldre generationer lämnar över. På samma sätt behövs utbildade religiösa företrädare i mötet med den allt mer komplexa samtid som globaliseringens tidsålder innebär. Samtidigt har en allt mer religionskritisk diskussion blossat upp i Västeuropa och det ses inte längre som självklart att det sekulära samhället ska bidra till att ge rum åt sådan konfessionell undervisning. Detta projekt tar sin utgångspunkt i en sådan problematik. Startdatum: Slutdatum: Det samhälle som vi lever i kan beskrivas som postsekulärt Habermas ; Casanova Det innebär att inget livsåskådningssystem längre har monopol på sanningsuttalanden, utan att det finns en konkurrens mellan olika religioner och icke-religiösa livsåskådningar. Den sekulära normen har således blivit till en av många olika synsätt.
Hur påverkar sekularisering samhället
Nuförtiden står många kyrkor tomma. I dagens Sverige har mycket annat ersatt religionen. Samtidigt upplever många människor en rotlöshet i tillvaron. Sekularisering Vad menas med sekularisering? Begreppet sekulariserad är svårtolkat eftersom det betyder att människan inte längre är religiös. Tolkningen av begreppet beror därför på vilken religionsdefinition som används. På senare tid har sekulariseringsbegreppet mest använts för att belysa avståndstagande från etablerade offentliga religioner. För oss i Norden handlar det i första hand om frigörelse från kristendomen. Vår absoluta tro på vetenskapen har inneburit en enorm förändring i talets kulturklimat och har hela tiden betraktats som ett intellektuellt framsteg. För den sekulariserade människan är den vetenskapliga tolkningen av tillvaron lika verklig och påtaglig som religionens tolkning av verkligheten var för människor förr. Religionen genomsyrade då individens verklighetsuppfattning på ett mera allomfattande plan som inkluderar både psykologiska och kulturella sidor.