Dramatiska barn: små barn och trauma
Antisocial personlighetsstörning kriterier dsm-5
Jag bor sedan 1 år tillbaka med min sambo och hans tre barn som är 8, 13 och 15 år. Vi har en stabil tillvaro där barnen är hos sin mamma varannan vecka och varannan vecka hos oss. Min sambo och barnens mamma separerade för ca 3 år sedan och har en relativt god kontakt idag. Jag har fin kontakt med alla tre barnen. Yngsta pojken 8 år har sedan skolan startade igen efter sommaren börjat stamma väldigt kraftigt. Hans storebror stammade också när han var yngre så vi reflekterade inte så mycket över det, mer än att han går hos logoped och vi försöker hjälpa honom så gott vi kan med talet. Men under hösten har han också börjat vantrivas i skolan. För ca 1 månad sedan fick han ett utbrott i skolan som var väldigt dramatiskt där han förstörde sina glasögon och var svår att få kontakt med. Han sa att han inte ville leva och annat i stil med det. Vi hämtade honom i skolan och på kvällen var han som vanligt igen. Han har för tillfället svårt för att gå och lägga sig då han ligger och tänker på hemska saker som han tror att han ska drömma om.
Obehandlad ptsd barn
Kolla upp legitimationen! Barn med trauma Att som barn råka ut för en potentiellt traumatisk upplevelse kan skilja sig något från att göra det som vuxen. Som barn kan man vara mer sårbar men samtidigt ha väldigt bra förutsättningar att läka och må bättre. Precis som vuxna reagerar barn och ungdomar väldigt individuellt vid svåra händelser. Hur gammal barnet är och var i utvecklingen han eller hon befinner sig kan vara avgörande. Ju yngre man är desto större är risken att blir påverkad. Men det handlar också om personlighet. Barn är olika sårbara och har olika erfarenheter. Åldern kan också vara skyddande. En ettåring är till exempel inte medveten om den råkar ut för en bilolycka medan en åring kan reagera starkare då man kan inse möjliga konsekvenser. En åring kan i sin tur bli mindre påverkad då han eller hon hunnit skaffa sig mer livserfarenheter och förhålla sig mer realistiskt. Man kan helt enkelt skyddas av att man ännu inte har mekanismen att förstå vad som hänt.
8-åring med mycket dramatiska känslor och uttryck
Med personlighet menas det mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en person. Alla är unika, ingen är exakt som någon annan. Men det finns gemensamma mönster i hur vi tänker, känner och beter oss. Vi kallar det personlighetsdrag. Vi talar till exempel om utåtriktade personer och inåtvända personer, utan att tro att alla som är inåtvända är exakt lika varandra på alla sätt. Det är normalt att ha både styrkor och svagheter i sin personlighet. Det finns tio olika personlighetssyndrom som är indelade i tre olika grupper. Personlighetssyndrom som beskriver udda eller excentriska personligheter Personlighetssyndrom paranoid form Personlighetssyndrom paranoid form innebär att en person är ovanligt misstänksam mot andra människor. Misstankarna kan handla om att andra människor luras, utnyttjar eller skadar honom eller henne. Man är ofta upptagen med orättvisa tvivel på andras lojalitet eller trovärdighet. Detta gör det svårt att lita på och våga anförtro sig åt andra.
Dramatiska barn:
Personlighetssyndrom
Nyheterna domineras av våldsamma och dramatiska bilder och barn påverkas av det de hör och se. De kan behöva stöd och utrymme att uttrycka sin oro och ställa frågor, men också hjälp att begränsa sitt intag av nyhetsrapportering och spekulationer kring utvecklingen. Som vuxen behöver du ge barnet trygghet, svara på frågor och hjälpa dem att begränsa nyhetsintaget. Här är några saker att tänka på när du pratar med barn om krig och oro: Var påläst När barnet kommer med frågor eller uppvisar oro och ångest är det viktigt att du kan svara med korrekt och aktuell information. Försök ge information som kan hjälpa barnet att förstå och få svar på sina frågor, men undvik detaljer som kan vara skrämmande Begränsa nyhetsflödet och titta tillsammans Fundera tillsammans med barnet på hur mycket och vilka nyheter barnet behöver ta del av. Ta del av information tillsammans. Ni kan exempelvis läsa en artikel eller kolla på ett informativt tv-program.