Vektorburna sjukdomar: vektorburen smitta
Sjukdomsinformation om ross river-fever (RRF)
Vad är en vektor? En vektor är ett djur i vilken virus, bakterier eller parasiter kan överleva och i vissa fall till och med utvecklas och bli infektionsdugliga. Vektorn själv påverkas oftast inte utan är den som förmedlar smittämnet till värddjuret. Om vektorn är en insekt, infekteras den genom att suga blod från smittade djur och kan sedan smitta nästa djur den suger blod ifrån. Vårt lands viktigaste vektorer för smittor som drabbar nötkreatur är fästingar, knott och flugor. Flugor betraktas i första hand som indirekta smittspridare. De kan bära med sig bakterier från infekterade ögon eller sår och föra dessa bakterier vidare. Våra vanligaste vektorsjukdomar Sommarsjuka Sommarsjuka, eller blodgång, orsakas av en liten encellig parasit Babesia och sprids med hjälp av fästingar. Smittan är vanligt förekommande i de delar av landet där fästingen finns och där smittan finns bland fästingarna, främst i södra och mellersta delarna av landet. Parasiten orsakar blodbrist hos djuren genom att kroppen förstör sina egna blodkroppar när parasiten infekterat dem.
Infektionsakuten
Startsida För vårdgivare Verksamhetsområden Infektionssjukdomar Centrum för vektorburna infektioner Centrum för vektorburna infektioner Lyssna Centrum för vektorburna infektioner öppnade vid infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Här utreds patienter med långdragna besvär relaterade till fästingexponering. Centrum för vektorburna infektioner tar emot patienter över 18 år från hela Sverige. Särskild remiss krävs, som skickas med post för vårdgivare utanför Region Uppsala: Remiss till Centrum för vektorburna infektioner. Remissen ska fyllas i av läkare, egen vårdbegäran accepteras inte till denna mottagning. Mottagningens syfte är att genom en utvidgad standardiserad utredning bedöma huruvida patientens besvär går att knyta till en tidigare genomgången eller aktuell fästingburen infektion eller om detta kan anses osannolikt eller helt avskrivas. Utredningen görs inom ramen för en forskningsstudie med förhoppningen att ny kunskap ska leda fram till en säkrare och mer ändamålsenlig utredningsstandard för denna patientgrupp.
Uppsala infektionsmottagning
Dela Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor. I ett projekt med fokus på vektorburna virus har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat en speciell typ av fästing, Antricola, som lever i varma grottor i Brasilien där man även finner stora mängder fladdermöss. Fästingarna lever på fladdermössens blod som larver och i senare stadier på deras avföring. Djuren har förmodligen levt i symbios under tusentals år och forskarna var nyfikna på att veta vilka virus som normalt sprids mellan dessa arter. Studien utfördes med hjälp av så kallad viral metagenomik, en metod som identifierar tidigare okända virus genom övergripande analys av all arvsmassa från virus i ett prov.
Vektorburna sjukdomar:
Vektorburna sjukdomar – betessäsongens gissel
Ross river-virus är vektorburna och sprids via myggor. Sjukdomsbilden vid ross river-feber kan variera från symtomfri till att omfatta feber, hudutslag samt värk, svullnad och inflammation i leder. Sjukdomen har störst utbredning i Australien och Papua Nya Guinea. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Vad orsakar ross river-feber och hur sprids sjukdomen? Ross river-feber RRF orsakas av ross river-virus som tillhör gruppen alfavirus. Människan smittas via bett från myggor och ett flertal myggarter kan bära på viruset, framförallt Aedes- och Culex-arterna. Känguru och andra däggdjur fungerar som värddjur för viruset. Sjukdomen sprids inte från människa till människa. Antalet fall ökar ofta efter en period med ökad nederbörd och högre temperaturer. Sjukdomen kan ge upphov till utbrott och ofta ses ett större antal fall cirka vart tredje år.