Muskelsvaghet orsak: muskelsjukdomar lista
Plötslig muskelsvaghet
Orsaken är okänd, men det anses att polymyosit är en autoimmun reumatisk sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret är felaktigt riktat mot kroppens egna vävnader. Polymyosit förekommer ofta tillsammans med någon annan reumatisk sjukdom som till exempel Sjögrens syndrom eller systemisk skleros. Symtomen kommer oftast i årsåldern och innebär gradvis försämring av muskelstyrka och funktion i framför allt lår- och överarmsmuskler. Det är vanligt med trötthet och värk. Behandlingen syftar till att läka inflammationen och återställa muskelstyrkan och består i första hand av kortison och immunhämmande läkemedel. Fysioterapi sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen och andra rehabiliteringsinsatser kan också behövas. En del personer med polymyosit kan så småningom avsluta behandlingen, medan andra måste fortsätta med den under många år och ibland livet ut. Polymyosit beskrevs första gången år av den tyske läkaren E Wagner.
Myofibrillära myopatier
I fortsättningen kommer framför allt Duchennes muskeldystrofi beskrivas i den här texten. Hur vanligt är det med muskelsjukdomar? Neuromuskulära sjukdomar är relativt ovanliga. Duchennes muskeldystrofi drabbar i den allvarligaste formen bara pojkar. Flickor kan som bärare av anlaget drabbas, men symtomen blir mycket lindrigare. Varje år föds cirka tio pojkar i Sverige med sjukdomen. Det totala antalet personer i Sverige med sjukdomen är okänt men beräknas till drygt personer. Duchennes muskeldystrofi orsakas av en brist på proteinet dystrofin. Dystrofin antas framför allt ha en mekanisk, stabiliserande funktion i muskelfibrerna. Saknas dystrofin bryts muskelfibrerna ner. I barnaåren sker en viss kompensation genom att nya muskelfibrer bildas men förmågan att nybilda muskelfibrer försvinner med tiden. Nedbrutna muskelfibrer ersätts med bindväv och fett. Vid Beckers muskeldystrofi är orsaken till sjukdomen också brist på proteinet dystrofin, men inte i samma omfattning som vid Duchennes muskeldystrofi.
Ovanliga muskelsjukdomar
Myofibrillär myopati typ 2 kan leda till grumling i ögats lins grå starr, katarakt. Diagnostik Diagnosen baseras på sjukdomshistoria, läkarundersökning, neurofysiologiska undersökningar, blodprover, muskelbiopsi och DNA-analys. Sjukdomshistorien och läkarundersökningen ger misstanke om en muskelsjukdom. Den neurofysiologiska undersökningen med elektromyografi EMG och elektroneurografi ENeG används för att bekräfta att det rör sig om en muskelsjukdom och även för att kartlägga utbredningen. Vid EMG-undersökning i påverkade muskler syns den nedsatta funktionen i muskelfibrerna och ofta även en ökad irritabilitet i musklerna. Vid ENeG-undersökning är det ibland möjligt att se en påverkan på nervfunktionen neuropati. Det är inte typiskt för muskelsjukdomar i allmänhet, men kan förekomma just vid myofibrillära myopatier. Vid diagnostik av muskelsjukdomar mäts koncentrationen av muskelproteinet kreatinkinas CK. När muskelvävnad bryts ned stiger ofta koncentrationen av kreatinkinas i blod.
Muskelsjukdomar
Nationella NMD-gruppen Symtom vid neuromuskulära sjukdomar NMD Symtom som kännetecknar denna grupp sjukdomar är en gradvis förtvining av muskelcellerna, vilket ger muskelsvaghet. Tidiga symtom kan vara svårigheter att springa, resa sig från sittande, gå i trappor eller greppa tyngre föremål. Symtomen skiljer sig åt beroende på vilken del av det neuromuskulära systemet som drabbas. Den motoriska nervcellskroppen Om sjukdomen drabbar själva nervcellskroppen uppe i ryggmärgen som vid ALS, spinal muskelatrofi eller polio till exempel, då får man endast muskelsvaghet. Vid dessa sjukdomar är det bara de motoriska nervcellerna, alltså nervceller som skickar signaler från ryggmärgen eller hjärnan ut till musklerna, som dör. När muskelfibrerna inte får några impulser från nervcellerna förtvinar även muskeln, som då försvagas. Håll koll Neuros nyhetsbrev kommer en till två gånger i månaden. Det kostar inget och du kan när som helst avsluta din prenumeration.