Metangas användning: metangas farligt
Metan växthusgas
Dela De tre viktigaste växthusgaserna som mänsklig aktivitet ger upphov till är koldioxid, metan och lustgas. Koldioxid är den gas som bidragit mest till den uppvärmning vi ser idag och orsakas av användning av fossila bränslen. De största källorna till växthusgaser inom jordbruket är dock metan från idisslarnas fodersmältning, från stallgödsel och risodling, och lustgas som bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve. Nettoutsläppen av koldioxid måste minska ned till noll på sikt för att klimatmålen ska nås medan det räcker med att stabilisera metanutsläppen, fast på en lägre nivå än idag. Genom förbränning av fossila bränslen, olja, kol och naturgas, och förändrad markanvändning, till exempel avskogning, har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat kraftigt under de senaste åren. Inom jordbruket används fossila bränslen till exempel i form av diesel i traktorer och olja i torkanläggningar. Störst andel av metanutsläppen kommer från idisslarna nötkreatur och får vid deras fodersmältning.
Växthusgaserna - koldioxid, metan och lustgas
Biogas Användningsområden Förutom som fordonsbränsle används biogas alltmer som bränsle eller råvara i industrin. Biogas kan också användas för uppvärmning, antingen lokalt eller genom distribution via fjärrvärmenät. Genom lokala gasnät används biogas i privatpersoners eller restaurangers spisar. Biogas kan också användas för produktion av el och därmed bidra till lokal effektbalansering och en ökad andel grön el i elnätet. Biogas som renats från koldioxid och uppgraderats till en hög metanhalt kan med fördel användas till fordonsdrift. Ett växande användningsområde är tunga långväga lastbilstransporter — då används flytande biogas. Stor potential för flytande biogas finns också som drivmedel inom sjöfarten. Ett användningsområde som växer kraftigt är som uppvärmningsbränsle inom industrin. Metanmolekylen kan även användas som råvara i olika tillverkningsprocesser, bland annat i plaster och olika kemiska produkter. Under produktionen bildas förutom biogas en näringsrik rötrest som kan användas som biogödsel på våra åkrar.
Användningsområden
Blogg Metan — produktion, egenskaper och användning Metan är en av de viktigaste kemiska föreningarna på jorden. Det tros ha upptäckts på talet. Det är ett exempel på en enkel organisk förening med en kolatom, som börjar den homologa serien av alkaner. Det finns många olika "ansikten" av metan. Å ena sidan är det ett värdefullt fossilt bränsle och en energikälla, och å andra sidan — orsakar det 28 gånger större växthuseffekt än koldioxid. Metan är också en av de vanligaste orsakerna till gruvbränder och gruvkatastrofer världen över. Även om dess kemiska struktur är mycket enkel, har den en mängd olika egenskaper och tillämpningar. Publicerad: Metan: allmänna egenskaper Metan är den enklaste föreningen i den homologa serien av alifatiska kolväten. Molekylformeln för metan är CH 4. Dess molekyl består av en kolatom och fyra väteatomer. Alla bindningar mellan atomer i metanmolekylen är kovalenta sigmabindningar. De har experimentellt visat sig ha samma längd och energi.
Förbränning av metan
Klimat, energi och transporter Fossilgas, naturgas eller biogas — vad är vad? Fossilgas är inte samma sak som biogas. Det är däremot naturgas och jordgas som till skillnad från biogas inte är en förnybar energikälla. Biogas kallas även för rötgas eller sumpgas. Lät det krångligt? Lugn — vi reder ut begreppen. Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi. Ge en gåva dela Naturgas är en produkt från växt- och djurriket som under mycket lång tid bildats på ungefär samma sätt som olja. Det är med andra ord ett fossilt bränsle som inte är förnybart. Ordet naturgas användes redan på talet som epitet för gas som bildas naturligt på jorden. Eftersom gasen utvinns ur fickor i jordskorpan kallades den ibland även för jordgas. Naturgas började användas i Sverige och på senare år har det uppstått ett ökat behov i allmänspråkliga sammanhang att skilja naturgas från biogas. Främst för att förtydliga vad som är ett fossilt respektive icke-fossilt bränsle.