Hjärnskada efter stroke: medfödd hjärnskada
Hjärnskada gradering
Hem » Vad är stroke? Stroke kan ge väldigt olika funktionsnedsättningar; både fysiska och kognitiva intellektuella , synliga och dolda. Stroke kan också ge sociala konsekvenser, det är lätt att man isolerar sig efter en stroke. Ingen stroke är den andra helt lik, konsekvenserna efter stroke ser olika ut. Den första tiden efter insjuknandet sker ofta en spontan förbättring. Den halvsidiga nedsättningen kan vara av olika grad — allt från hel förlamning till en svaghet eller domning i kroppsdelen. Kommunikation — afasi. Vid afasi kan du få svårigheter att tala och ibland också med att förstå tilltal och med att läsa, skriva och räkna. Läs mer Svårigheter med att äta och dricka dysfagi. Många får svårt med att svälja mat och dryck, framförallt den första tiden efter stroke. Läs mer Hjärntrötthet. De flesta upplever en hjärntrötthet efter stroke, även kallad fatigue. Hjärntröttheten avtar ofta med tiden, men det kan ta lång tid och för en del blir den bestående.
Hjärnskada efter stroke:
Vad är en hjärnskada?
Ändrad livsstil ökar hälsan När man hör ordet stroke tänker nog de flesta på halvsidiga nedsättningar av rörelseförmågan, en hängande mungipa och en del tänker nog också på afasi men mer okänt är ett fenomen som kallas neglekt. Ungefär en fjärdedel av alla patienter med stroke uppvisar tecken på neglekt i det tidiga skedet efter stroke. Neglekt innebär att uppmärksamheten åt den ena sidan är nedsatt, det är den motsatta sidan i förhållande till hjärnskadan. Detta gör att personen missar viktig information som sker på denna sida och är oftast inte ens medveten om detta. Det kan vara ganska dramatiska symtom som till exempel att man bara läser texten på ena sidan av papperet, bara äter maten på ena halvan av tallriken och missar helt personer som står på ena sidan. I dessa fall blir neglekt ett påtagligt hinder för att klara sig självständigt i vardagliga sysslor. Vanligast vid högersidig hjärnskada Problemet vid neglekt är egentligen att uppmärksamheten fångas för kraftigt åt ena sidan och det är samma sida som hjärnskadan, till exempel vid högersidig hjärnskada fångas uppmärksamheten för kraftigt åt höger.
Förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Lyssna Med förvärvad hjärnskada menas en skada som inte är medfödd eller har uppstått under de första barnaåren. Vanligen uppstår skadan vid ett tillfälle, till exempel vid yttre våld eller stroke. En dag inträffar det. Du eller någon i din familj eller i din närhet drabbas av en hjärnskada! Hur kunde det ske? Vad är det som har hänt? Vem drabbas av hjärnskador? Finns det någon bot? Hur kommer framtiden att se ut? Vad kan jag göra? Frågorna blir många och osäkerheten känns ofta tung att bära. I den här texten försöker vi ge svar på några av dessa frågor. Hur ser hjärnan ut? Hjärnan har en avrundad form, som en valnötskärna, med stor veckad yta. Den väger knappt 1,5 kg. Konsistensen är gelatinös. Den kräver mycket energi, när vi vilar går cirka 20 procent av blodflödet till hjärnan. Den är ömtålig men ligger väl skyddad innanför skallbenet. Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet från vilket det perifera nervsystemet, nerverna till och från kroppen, utgår.
Förvärvade hjärnskador
Sök Vad är en hjärnskada? En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är stroke, där en blödning eller propp orsakar syrebrist i hjärnan. Hjärnskada De allra flesta 80 procent hjärnskador är lindriga1 och merparten läker ut av sig själva2, men en liten del av de lindriga hjärnskadorna samt vid svårare hjärnskador kan symtomen bli långvariga eller bestående Hjärnskador kan se väldigt olika ut beroende av när i livet man drabbas och var i hjärnan skadan sitter. Hur man påverkas är individuellt eftersom varje hjärnskada är unik. Om hjärnskador Hjärnskador kan vara medfödda eller förvärvade. Medfödda hjärnskador kan uppstå till följd av förlossningspåverkan, en mycket för tidig födsel eller genetiska sjukdomar. Varje år drabbas cirka 70 svenskar av en förvärvad hjärnskada. De allra flesta får lindriga skador, men om kring 20 procent får måttliga till svåra hjärnskador. En hjärnskada innebär ofta en plötslig förändring av livet, både för personen som drabbats och för de närstående.