Historisk springare: Enligt text som medföljde bilden: "En Springare (Tumlare) Finnsbo 6/1 1902."
"Springare-Gusta"
Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur. L Vildhästar springer på väggen i den världsberömda grottan i Lascaux i södra Frankrike. Grottan upptäcktes av några pojkar som letade efter en bortsprungen hund. Klippmålningarna är utförda för mer än 13 år sedan. Hästen som stridsvagn och Ferrari Vi flyttar oss dryga 10 år framåt i tiden till europeisk medeltid. Den var ryttarnas tid. Att resa snabbt betydde då oftast att rida.
D 4 a osv. Ordformer -are : Springerne, pl. I nedanstående språkprov förekommer den numera obrukliga formen springer, sbst. Lenngren SVS 1: Etymologi [fsv. I, om ngn l. I 1 , om person. En Blywicht eller Stång som Springare och Dantzare haffua vthi handen. D 4 a De dansande ägde både vighet och styrka, men de voro springare. Deras halsbrytande luftsprång uppväckte det livligaste bifall. MoB 5: 43 Lindfors I 1 a: anhängare av extatisk folklig väckelserörelse till vars kännetecknande drag hörde utförande av danssprång vid sammankomsterna, hoppare; anträffat bl. I 1 a, om munter l. Nordforss Dähnert En och samma hästs fallenhet, lust och afvägning är ombytelig för dagen, ja under sjelfva Sprången. Häraf kan slutas till det större värde en säker Springare äger. Ehrengranat HästRör. Schulthess Springare kallades et slags stora fiskar som wiste sina ryggfenor öfwer watnet wid skeppet om aftonen. Osbeck Resa 70 , ; jfr: Troligen är det.. Osbeck kallar dem springare och säger dem vara fiskar, skilda från de springare, som senare mötas och som äro tumlare.
Accept license and download photo "Springare-Gusta" Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga Expand text Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod.
Historisk springare:
Hugo Daniel Hallgren. Född , död i Lysekil. Badkamrer på Badanstalten, Lysekil. Hugo Hallgren började fotografera enligt uppgifter i hans eget register. Samlingarna äro delvis ordnade av kamrer Hallgren själv. Samlingen innehåller en del helt unika foton från köpingens blomstringstid. Bildsamlingen i övrigt representeras av vidare av omkring negativ, mest glasplåtar. En serie på nummer har av kamrer Hallgren själv ordnats och försetts med ganska utförliga uppgifter om motivet och tiden för fotot. Det gäller plåtar från tiden till Kamrer Hallgren påbörjade även ett register över denna samling, vilken omfattar något över nummer. Motiven äro hämtade från Lysekil och trakten häromkring med stark tonvikt på Havsbadet och Gullmarn. Segling och sjöfart äro de dominerande motiven på de talrika journalbetonade bilderna i samlingen. Denna innehåller också en del bilder av mera privat natur. Artikel i Vikarvets årsbok - Motivkretsen är huvudsakligen badanstalten och dess utbyggnad, badortsliv, byggandet av bron till Släggö, kappseglingar, örlogsfartyg, Rosvik, byggandet av Lysekils nya kyrka.